Musikteori nivå 1

Hela och halva tonsteg

Hela och halva tonsteg är inom musik olika avstånd mellan en ton till en annan. Ett halvt steg är det kortaste avståndet och kan beskrivas på gitarren som att man flyttar upp ett band från föregående ton. Medan ett helt steg innebär att man flyttar upp två band.

Förhållandet mellan tonerna

Helt steg = 2 band på gitarren

Halvt steg = 1 band på gitarren



A – B – C – D – E – F – G

 

A —> B = helt steg

C —> D = helt steg

D —> E = helt steg

E —> F = halvt steg

F —-> G = helt steg

G —-> A = helt steg

A —> B = helt steg

B —-> C = halvt steg

 

Tanken bakom tonernas placering på gitarr och piano

Som man kan se finns det alltså två ställen där det endast är ett halvt steg mellan tonerna och dessa två ställen är från tonen B till C samt tonen E till F. Detta går enkelt att se på ett piano där det finns två vita tangenter som inte har någon svart tangent emellan. Dessa är alltså mellan tonerna B och C samt E och F på pianot.

 

 

På gitarr är det dock lite svårare att se vart dessa toner finns och som gitarrist måste man därför ägna mer tid åt att lära sig var tonerna befinner sig någonstans på greppbrädan (detta kan du lära dig mer om inom ämnet “visualisera greppbrädan).


 

(Notera att tonerna B och C samt E och F ligger intill varandra med ett bands avstånd)

Notsystem och tabulaturer

 

Notsystem och tabulaturer används för att läsa musik och fungerar som hjälpmedel för att visa vad en musiker ska spela för något. 

Notsystem:

 

Ett notsystem består av notlinjer samt en klav och en taktart.

Taktarten är de två siffror som finns i början av noterna och i bilden ovan är det 4/4. Klaven är den symbol som finns innan taktarter och i detta exempel är det en G-klav.

Tabulatur:

 

En tabulatur kan sägas vara en förenklad version av noter och består av streck som symboliserar gitarrens strängar och siffror som visar vilket band man ska spela på. 

 

På bilden ovan symboliserar strecket högst upp gitarrens höga E-sträng, och strecket längs ner symboliserar gitarrens låga E-sträng. Siffrorna på bilden talar om vilka band på gitarren som man ska spela på. 

 

På denna bild kan man se vart de olika tonerna ligger någonstans i systemet. När man går uppåt i alfabetet går man även uppåt i notsystemet och detsamma när man går ner i alfabetet..

© 2024 Gitarrlektioner Lidingö All rights reserved

Sänkning-och höjningstecken

Dessa kallas även b-förtecken eller korsförtecken och används för att höja eller sänka en ton. Det är vanligt att man ser dessa när noter står skrivna på notpapper eller när noter står utskrivna som bokstäver. 

# = höjningstecken (korsförtecken)

Ett höjningstecken används för att höja en ton ett halvt steg. Detta kan innebära t.ex från en C ton till en C#-ton. När man höjer en ton som står skriven i notskrift sätter man #-tecknet före noten. Står tonen utskriven som en bokstav placerar man #-tecknet efter tonen. När man höjer en ton med ett #-tecken får tonen ett nytt namn. Man lägger då till då till ett “iss” efter tonen. I detta fall blir då tonen C ett “Ciss”.

b = sänkningstecken (b-förtecken)

Ett sänkningstecken används för att sänka ett halvt steg. Detta innebär t. ex från en A ton till en Ab-ton. När man sänker en ton som står skriven i notskrift sätter man b-tecknet före noten. Står tonen utskriven som en bokstav placerar man b-tecknet efter tonen. När man sänker en ton med ett b-tecken får tonen ett nytt namn. Man lägger då till ett “ess” efter tonen. I detta fall blir tonen A ett “Ass”.

 

 

Om man höjer exempelvis en G ton till ett G# och sänker ett A till ett Ab märker man att båda dessa toner låter precis likadant och spelas på samma ställe på gitarren. Detta kan man göra med alla toner där det finns ett helt steg mellan. (Om du sänker en C ton till ett Cb klingar tonen likadant som ett B då det endast är ett halvt steg mellan C och B. Detsamma gäller även mellan tonerna F och E)

Behöver du ytterligare hjälp med ditt gitarrspelande?

Durskala och mollskala

 

Flera olika toner kan tillsammans bilda en skala. Nedan finns en durskala och en mollskala:

Uppbyggnad av en durskala

En durskala är uppbyggd på följande sätt:

1 – 2 – 3 – 4 – 5 – 6 – 7

C-dur:

C

D

E

F

G

A

B

1

2

3

4

5

6

7

 

Mellan vissa toner i C-durskalan är det ett helt steg, medan det bara är ett halvt steg på mellan några av tonerna. Titta på tabellen nedan:

C-→D

D-→E

E-→F

F-→G

G-→A

A-→B

B-→C

Hel

Hel

Halv

Hel

Hel

Hel

Halv

 

Detta gäller för alla durskalor och därför kan man göra en universell beskrivning av alla durskalor enligt följande:

1 —→ 2

2 —> 3

3  —> 4

4 —> 5

5 —> 6

6 —> 7

7 —> 1

Helt steg

Helt steg

Halvt steg

Helt steg

Helt steg

Helt steg

Halvt steg

 

Formeln för durskalan stegvis blir alltså:

Hel – Hel – Halv – Hel – Hel – Hel – Halv 

Uppbyggnad av en mollskala

En mollskala är uppbyggd på följande sätt:

1 – 2 – b3 – 4 – 5 – b6 – b7

 

C-moll

C

D

Eb

F

G

Ab

Bb

1

2

b3

4

5

b6

b7

(Notera att mollskalan har tre toner som är sänkta, dessa är ton 3, 6 och 7)





De hela och halva stegen i mollskalan är följande:

1 —→ 2

2 —> 3

3  —> 4

4 —> 5

5 —> 6

6 —> 7

7 —> 1

Helt steg

Halvt steg

Helt steg

Helt steg

Halvt steg

Helt steg

Helt steg

 

Formeln för mollskalan blir alltså:

Hel – Halv – Hel – Hel – Halv – Hel – Hel

 

För att räkna ut vilka toner som finns med i en särskild skala startar man från första tonen och följer formeln med de hela och halva stegen för dur eller moll.

Treklanger (ackord)

 

När minst tre olika slags toner spelas samtidigt spelar man en treklang. Detta brukar också kallas att man spelar ett ackord. Då ett ackord innehåller till exempel fyra olika slags toner kallas det istället för fyrklang.

 

De vanligaste typer av ackord är dur och moll som båda består av tre olika slags toner. Uppbyggnaden för ett dur ackord skiljer sig från hur ett mollackord är uppbyggt vilket gör att de låter olika.

Uppbyggnad av ett dur – ackord

  • Grundton

  • Ters (dur)

  • Kvint

Formel: 1 – 3 – 5

 

 (När man skriver ett dur-ackord på ett notpapper eller liknande skriver man den bokstav som tillhör ackordet. T.ex “A” eller “C”. Detta skiljer sig från hur mollackord skrivs där man lägger till ett “m” efter bokstaven.

Uppbyggnad av ett moll – ackord

  • Grundton

  • Ters (moll)

  • Kvint

Formel: 1 – b3 – 5

 

(När man skriver ner ett mollackord på ett notpapper eller liknande skriver man ett “m” efter den första bokstaven, t. ex: “Am” eller “Cm”

4+3 och 3+4

För att räkna ut vilka toner ett ackord innehåller kan man använda två olika formler beroende på om ackordet är ett dur ackord eller ett mollackord. Detta är särskilt vanligt inom pianospel men funkar också bra på gitarren. 

 

Dur-ackord = 4+3

Moll-ackord = 3+4

 

4+3 eller 3+4 fungerar som att man räknar band på gitarren utifrån en grundton. Om grundtonen är t.ex C kan vi använda formeln för durackord för att lista ut övriga toner som ingår i ackorden C-dur. För att använda formeln hittar man först sin grundton (exempelvis tonen C på tredje bandet på A strängen) och räknar först fyra band upp från den tonen, för att identifiera tersen. Från tersen räknar man tre band upp för att identifiera kvinten. Därav heter formeln alltså 4+3 då den har fått sitt namn efter hur många halva steg man räknar upp från specifika toner. Nedan kommer en bild som illustrerar hur detta går till från C-tonen:

 

För att identifiera tonerna i ett mollackord följer vi istället 3+4 formeln. Om vi ska identifiera vilka toner som ingår i exempelvis ackordet Cm går det till som i bilden nedan:

 

© 2024 Gitarrlektioner Lidingö All rights reserved

Tonarter

När man spelar eller komponerar ett musikstycke behöver man välja en tonart som musiken ska gå i för att använda toner och ackord som hänger samman. Ett musikstycke spelas alltså inom en viss tonart och med hjälp av att identifiera tonarten kan man förstå vilka meloditoner och ackord som passar till musiken som spelas.

Identifiera tonarten

När man läser noter kan man enkelt identifiera vilken tonart en låt går i genom att titta på följande faktorer:

 

  • Vilket ackord börjar och slutar låten på?

  • Hur många sänkningstecken och höjningstecken finns i början av notsystemet?




På bilden ser man att det första och sista ackordet är ett F-dur (inringad i rött). Därmed går detta musikstycke i tonarten F-dur.

 

Inringat i blått precis i början av notsystemet är även ett sänkningstecken som i detta fall innebär att alla B-toner är sänkta till Bb (bess). Detta gäller för tonarten F-dur. Ju mer bekant man blir med olika tonarter desto mer van blir man med att koppla ett visst antal sänkningstecken och höjningstecken till sin respektive tonart.

Grundtonen

Varje tonart har en grundton, vilket är första tonen i skalan. I tonarten F-dur exempelvis är grundtonen F. Ett sätt att identifiera en tonart är genom att lyssna sig fram till grundtonen. Denna ton brukar nämligen ha en känsla som sticker ut väldigt mycket i musiken då den upplevs som tonartens centrum. Då grundtonen spelas i en tonart ger tonen en typ av “hemmakänsla”. Det lättaste sättet att förstå detta är att sätta på en låt och spela toner på gitarren tills man hittar den ton som ger denna känsla. Då har man alltså identifierat grundtonen.

Höjnings-tecken och sänkningstecken för respektive tonarter

I tabellen nedan kan man se alla durtonarter som finns och hur många sänkningstecken och höjnings-tecken som ingår i respektive tonart:

 

Tonart:

Höjningstecken

Sänkningstecken

C dur

  

G dur

1.st #

 

D dur

2.st #

 

A dur

3.st #

 

E dur

4.st #

 

B dur

5.st #

 

Gb dur / F#dur

6.st # (F# dur)

6.st b (Gb dur)

Db dur

 

5.st b

Ab dur

 

4.st b

Eb dur

 

3.st b

Bb dur

 

2.st b

F dur

 

1.st b

Behöver du ytterligare hjälp med ditt gitarrspelande?

© 2024 Gitarrlektioner Lidingö All rights reserved