Teknik - Nivå 1
Gitarrposition
Gitarrpositionen är väldigt viktig att få till rätt från början för att undvika långsiktiga problem inom både hälsa och gitarrspelandet.
Att öva med fotpall
När man sitter ner med gitarren och övar är det bäst att använda en fotpall som den vänstra foten vilar på. Detta gör att vänstra benet kommer upp i höjd och gitarren kan då vila på det vänstra benet för att få en stadig position.
Målet är att gitarrkroppen ska vara positionerad ungefär i mitten av ens egen kropp och gitarrhalsen riktas diagonalt uppåt. Ryggen ska vara rak med en lätt svank i den nedre delen (ländryggen). Axlarna ska vara rätvinkliga med en parallell vinkel längs golvet (förutsatt att ditt golv är rakt). Din position med huvudet ska vara rak och inte vinklad till höger eller vänster. Sätt dig gärna närmre kanten av stolen (utan att du ramlar av) för att förhindra att stolens rygg krockar med din egen samt att stolens ben inte är i kontakt med dina egna. Det är även väldigt viktigt att du låter hela din högerfot (den som inte används till fotpallen) vila mot golvet.
Att ha ett axelband till denna position gör den ännu mer stabil. Då spänner du åt axelbandet till den nivå där gitarren inte ramlar om du släpper den med händerna samtidigt som gitarren fortfarande vilar på vänster ben. Där vill du alltså hitta en bra balans.
(Vi har alla våra unika kroppar vilket innebär att gitarrpositionen kan variera lite grann för just dig. Personligen har jag en tendens av att vrida överkroppen smått till vänster vilket är en följd av att min ärmlängd är relativt lång i proportion till min övriga kropp. Målet är att komma så nära den beskrivna positionen som du kan med de förutsättningar som du har).
Att öva ståendes
Det som är praktiskt när man fått till den sittande positionen med fotpallen är att det blir väldigt enkelt att byta till den stående positionen. Det du gör är att du ställer dig upp helt enkelt…
Lägg märke till att gitarren har samma position när du står upp som den hade när du satt ner. Dvs gitarrens kropp befinner sig i mitten av din egen kropp, och halsen pekar diagonalt uppåt åt vänster. Tänk på att övriga delar av kroppen håller sig stabila, ryggen är rak med en lätt svank i nedre delen, axlarna har en rät vinkel, etc.
Att kunna byta position medans man spelar
När man spelar live på scen använder man olika positioner beroende på vilken uppsättning man har. Spelar man i ett band är det vanligt att man står upp och spelar. Då kan det förekomma att du inte står still hela tiden utan att du rör på dig medan du spelar. Det är därför väldigt viktigt att man inte är begränsad till att kunna spela gitarr i en enda position, utan att man är flexibel och till och med kan fortsätta spela samtidigt som man byter position.
© 2024 Gitarrlektioner Lidingö All rights reserved
Att vara avslappnad i sitt gitarrspel
Att slappna av i hela kroppen
Vare sig man övar sittande eller ståendes krävs det inte särskilt mycket styrka i kroppens muskler för att spela gitarr. Ett vanligt misstag när man spelar gitarr är att man felaktigt spänner sig i olika delar av kroppen. Oftast förekommer detta när man spelar något utmanande, då kroppen har en naturlig tendens att öka spänningen i flera av kroppens muskler. Vanliga delar utav kroppen som omedvetet spänns är:
Fötter
Vader
Vänsterhand (grepp)
Högerhand (fingrar)
Axlar (lyfts mot halsen)
Käke (biter ihop)
Tunga (trycks uppåt mot övre käke eller nedåt mot undre käke)
Dessa är exempel på några delar av kroppen som är väldigt lätta att glömma bort men som ofta spänns utan anledning och gör gitarrspelandet svårare än vad det behöver vara. Något väldigt effektivt att göra med jämna mellanrum medan man övar är att göra en så kallad genomsökning av kroppen där man kontrollerar avslappningen i alla muskler i kroppen från huvudet ända ner till fötterna.
Avslappning i vänsterhanden
Vänsterhanden är den delen av kroppen som tillsammans med högerhanden arbetar mest när man spelar gitarr. Därför är det väldigt viktigt att öva upp kontroll i vänsterhanden. På engelska finns det ett begrepp som heter “finger-independence” som på svenska innebär självständighet i fingrarna. Inom området teknik är detta en av de mest fundamentala koncepten och i kapitel fyra i detta övningshäfte kommer vi att gräva djupare inom detta ämne.
För att fingrarna i vänsterhanden ska kunna agera självständigt måste vi först lägga grunden till självständigheten genom att vänsterhanden måste vara tillräckligt avslappnad medan vi spelar gitarr. Vänsterhanden kan spänna sig onödigt mycket på olika sätt och några vanliga exempel som förekommer i gitarrspel är följande:
Fingrarna trycker för hårt mot greppbrädan
Tummen trycker för hårt mot gitarrhalsen
Oanvända fingrarna sträcker sig för långt från greppbrädan
Avslappning i högerhanden
Kontroll i högerhanden skiljer sig beroende på olika speltekniker i högerhanden. Musklerna jobbar på olika sätt beroende på om man använder:
Fingerplock/strumming
Plektrumteknik; strumming/solospel
Inom plektrumteknik är det vanligt att fingrarna spänner sig onödigt mycket på följande vis:
Fingrarna kniper ihop mot varandra
Tummen trycker ner alldeles för hårt mot plektrumet
Handen är stängd och ihopklämd som en näve
Behöver du ytterligare hjälp med ditt gitarrspelande?
Plektrumteknik
Att utveckla bra plektrumteknik öppnar upp många möjligheter inom gitarrspelandet. I detta kapitel kommer det att beskrivas hur man håller plektrumet, hur och när man kan använda uppslag och nedslag samt en plektrumteknik som kallas för “alternate picking”
Hur håller man plektrumet?
Det optimala plektrum-greppet är att hålla plektrumet med pekfingret och tummen. För att få till ett bra grepp placerar man först plektrumet på sidan av pekfingret. Plektrumet ska placeras på sidan av pekfingrets ändfalang straxt innan nageln börjar. Plektrumets spets pekar i samma riktning som fingret. Därefter placerar du tummen på plektrumet som då används för att hålla fast plektrumet i en fast position. Tummen ska vara placerad exakt i mitten av plektrumet (placeringen kan variera smått beroende på plektrumets form).
Nedslag och uppslag
Inom plektrumteknik innebär nedslag att du spelar nedåt med plektrumet. Alltså att plektrumet slår an strängen i en rörelse som går nedåt mot marken. Medans uppslag är en rörelse där plektrumet går igenom strängen i en rörelse uppåt mot taket.
Det är väldigt viktigt att kunna skilja på nedslag och uppslag i sitt gitarrspelande och träna upp förmågan att använda rätt slag vid rätt tillfälle.
Det förekommer inom “gitarriff” att alla tonerna spelas med till exempel nedslag för att riffet ska få en särskild klang. Ett exempel på detta är låten “Master of Puppets” med bandet Metallica där alla toner i intro-riffet spelas med nedslag.
Uppslag används ofta då det förekommer ett uppslag i rytmen. Till exempel om ett ackord eller en ton kommer på en åttondels-synkop (t.ex 4&) kan man använda ett uppslag för att lättare känna rytmen i kroppen medan man spelar.
Alternate picking
Begreppet kommer från engelskan och innebär att man spelar vartannat uppslag och vartannat nedslag med plektrumet. Alltså: ner – upp – ner – upp – ner o.s.v
Denna teknik är väldigt användbar för att spela snabbare fraser som oftast innehåller många toner. Ett exempel där denna teknik används är i låten “Thunderstruck” med AC/DC där alla tonerna i introt spelas med vartannat nedslag och vartannat uppslag med plektrumet.
© 2024 Gitarrlektioner Lidingö All rights reserved
Vänsterhandsteknik
Självständiga fingerrörelser
Självständiga fingerrörelser innebär att varje finger i vänsterhanden ska kunna röra sig så fritt som möjligt, utan att övriga fingrar påverkas allt för mycket av varandra. Detta är väldigt användbart när du spelar melodier eller ackord för att förhindra att fingrarna placeras där du inte tänkt att de ska placeras. Att öva upp självständigheten i varje finger gör att du ökar din kontroll i vänsterhanden.
Målet är inte att fingrarna ska bli helt självständiga från varandra då det går emot naturen att kunna röra fingrarna på det sättet. Målet är att öka självständigheten till en nivå som öppnar upp nya möjligheter i gitarrspelandet. Det är väldigt vanligt att nybörjare upplever att fingrarna i vänsterhanden inte rör sig på det sätt man vill och att man därmed upplever frustration som en följd av detta. I den första övningen under övningsmoment 4 (på nästa sida) finns en väldigt bra övning för att öva upp självständigheten i fingrarna, vilket är en specifik lösning till just detta problem.
Optimal fingersättning
Fingersättningen inom gitarrspelande är väldigt viktigt. Det finns vissa riktlinjer inom fingersättning som är viktiga att alltid följa när man spelar gitarr:
Vid en skala med fyra bands mellanrum (till exempel pentatonisk skala) ska varje band hanteras med varsitt finger. Det innebär alltså att pekfingret hör till band ett, långfingret hör till band två, ringfingret hör till band tre och lillfingret hör till band fyra.
Vid ackordspel anpassas fingersättningen utifrån vad som kommer efter ackordet. T. ex: vid en ackordföljd med Em – Am är det optimalt att spela Em med långfingret och ringfingret för att låta pekfingret vara tillgänglig för C tonen som sedan kommer i Am-ackordet.
Håll fingrarna intill greppbrädan
Ett väldigt vanligt problem som sätter hinder inom gitarrspelet är att fingrarna i vänsterhanden rör sig alldeles för långt bort från greppbrädan när de inte trycker ner en ton. Målet här är att varje finger alltid ska hålla sig så nära greppbrädan som möjligt, så att varje finger alltid är så tillgänglig som möjligt när det väl är dags att användas för nästkommande ton. Att hålla fingrarna nära greppbrädan kräver både avslappning och självständighet i fingrarna.
Spela rätt på första försöket
När man spelar inför publik eller i annat musikaliskt sammanhang där fler är inblandade har man oftast bara ett försök på sig när man spelar. Det innebär att man måste minimera risken att spela fel. I detta kapitel kommer vi att utforska hur man kan öva för att bli bättre på att spela live, då man måste kunna spela rätt på ett försök.
Roterande övning
Roterande övning i detta sammanhang är ett övnings-koncept som är mycket effektivt där man väljer fem olika utmanande fraser och spelar en i taget. Det som är speciellt med denna övning är att man endast spelar varje fras en gång och därefter går vidare till nästa. Målet med övningen är att man ska kunna spela alla fem fraser rätt efter varandra. Om man lyckas med det kan man då utmana sig själv genom att byta till svårare fraser.
fras 1 | X | X | X | ||||||||||||
fras 2 | X | X | X | ||||||||||||
fras 3 | X | X | X | ||||||||||||
fras 4 | X | X | X | ||||||||||||
fras 5 | X | X | X |
Spela tillsammans med andra musiker
Att spela musik tillsammans med andra är väldigt effektivt för att öva upp förmågan att spela rätt på en gång. När musik skapas mellan två eller fler musiker krävs det att musikerna spelar rätt för att hålla musiken levande. När misstagen blir för många försvinner musiken. Fördelen med att öva i sådana sammanhang är att man då tvingas till att spela rätt, och tillsammans med övriga musiker kan man identifiera de delarna man har svårt för att spela.
Spela och öva utomhus
När man övar hemma för sig själv sätts det ingen press på att man måste spela rätt eftersom ingen lyssnar på det man spelar. Om man aldrig utmanar sig själv och spelar musik i ett större sammanhang finns det risk för att man fastnar på en nivå där man är begränsad till att endast kunna spela musik för sig själv.
Ofta kan det dock kännas som ett stort steg att gå från att spela musik för sig själv till att spela med andra.
Lösningen på detta kan då vara att börja med att ta ett mindre steg framåt genom att emellanåt öva gitarr utomhus istället för inomhus. Har man en uteplats kan man införa en rutin där man sätter sig utomhus en gång i veckan och går igenom sina övningar. Har man ingen uteplats kan man försöka hitta en bänk eller liknande i närheten att öva på.